Så kom det. Ungefär 5 månader efter besväret. Också besvärsnämnden för social trygghet förkastar ansökan om sjukpension/rehabiliteringspenning under min sjukskrivning. Förbannat.
Åtminstone sträcker sig besvärsnämnden så långt att de skriver att jag ”kan ha nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom”. Men att jag trots det kan arbeta. Fpa verkade ju inte tycka jag hade några fel alls. MEN, trots det är beslutet nekande. Det verkar som att man måste ha huvudet under armen för att räknas som oförmögen att arbeta.
Det är meningen jag ska arbeta på heltid (antar jag???) trots mina läkarintyg och rekommendationer från experter. Och fan, det har ju redan gått mer än hälften av ”ledigheten” till det här fattiga och osäkra helvetet. Jag har mentalt fått lite mer ork (antagligen pga höjd Thyroxindos) men kroppen mår åt helvete.
Jag har bara mer värk. Det kan bero på viktökning eller nåt annat. Och min läkartid blev ju avbokad pga Coronan. Så jag är ett ledset frågetecken just nu. Jag vet inte om jag borde ta reumaprov igen, eller om jag borde reda ut mer om sköldkörteln. Mina armbågar värker som förbannat, min höft och svank hotar om ryggskott dagligen, och benen är tunga som bly. Det är INTE OKEJ. Jag mår inte bra.
Ja, jag tänker överklaga till försäkringsdomstolen. Jag tror inte jag vinner, men det är värt att försöka. Det måste finnas vikt och värde i läkarnas utlåtande. DET MÅSTE.
Bilden är från häromdagen då jag orkade klä mig finare för distansterapi. Det gör mycket för psyket, men håller ju bara så länge. What now?
Yolanda
Kram <3