I detta psykiska illamående har mitt hem varit den tryggaste punkten. Jag trivs här, jag är lugn här, jag har känt mig helt trygg.
Men igår fick jag veta att huset nu är till salu. Om, eller ska vi säga då, det blir sålt tvingas jag flytta. Hela min kropp skriker, jag orkar inte, jag vill inte. Jag känner mig än en gång rotlös, och önskar bara få finnas till, åtminstone några år, på en och samma plats.
Även om jag inte vill härifrån så måste jag kanske försiktigt börja se mig runt. Hoppas att universum än en gång fångar mig då jag faller.
Jag söker en äldre stuga eller bondgård att hyra på landet, helst i Kronoby kommun, men också de omkringliggande kommunerna är möjliga. Jag har fått påpekat att varje gång förändring tvingats på mig så har det blivit bättre. Så om det finns ett ännu mer lämpat hem för mig där ute så hoppas jag att jag hittar det.
Jag vill få vara stilla och trygg, åtminstone några år. I ett inspirerande hem, till ett pris jag kan leva med. Universum, hör mig!
Lämna ett svar