Imorse skulle jag stiga upp innan solnedgången och åka till en vacker plats, tänkte jag. Men det var mulet och regntungt så jag somnade om. Och jag sov gott denna natten, för första gången på ett par veckor.
Jag vaknade med en riktig nytändning. Det verkar som att jag får bo kvar i huset ett tag till, vilket betyder att lusten till att göra något, hålla städat och rent, inreda och ha det gott, kom tillbaka.
Jag började med att tvätta ett par trasmattor i en bunke utomhus. Det gick väl sådär. Nu undrar jag hur, när och var mattorna riktigt ska torka. Men de hänger på diverse attiraljer där ute, och jag hoppas vädret håller till senkvällen åtminstone.
Sedan blev det att tvätta golv, dammsuga och plocka. Och se bottnen på korgen med smutstvätt! Ännu har jag disken och andra våningen ogjord, men jag är glad över orken. Det här är inget som är självklart för mig. Kroppen och själen har ropat om vila i månader nu, och alla måsten har gett mig ångest. Men just idag var det lika självklart att påbörja storstädning, som det varit självklart att inte göra något alls senaste tiden. Gott så.
Igår tog jag dessutom en tur till Lundagård igen. Jag hade läst i Lundagård-bloggen om hur man kan täta fönster på vintern med virkat yllegarn. Det tyckte jag lät mysigt i jämförelse med tejpande och sånt. Så det var ju bara att hämta hem härligt flottigt, fårluktande yllegarn och börja nysta och sedan lära sig virka.
Jag har nu virkat några meter band, så det borde räcka till sovrummet till att börja med. Men ännu är det ju sommar, så banden får vila tills hösten blåser kall.
Jag kunde ju inte låta bli att plocka med mig ett par småsaker till. Nämligen en liten bild på Runeberg, en liten ask, och så två fantastiskt fina krokar i mintgrönt. Nu ångrar jag att jag i all hast spikade spikar i sovrummet att hänga kläder på, då klädställningen brakat ihop, men man kan ju alltid ändra sig.
Lämna ett svar