Kompost!

Vilken fin dag det varit! Min vän Mika har hjälpt mig sätta igång en effektiv varmkompost som kommer att ge mig härlig odlingsjord innan sommaren är här!

Både odlande och kompostering har jag varit slarvig med senaste åren. Främst på grund av att orken inte räckt till – och inte heller kunskap eller sällskap.

Men idag fick jag en dos av både kunskap och sällskap – och resultatet ser super ut.

Mika berättade för ett par veckor sedan om fördelarna med en väldigt snabb varmkompost – en metod som utvecklats vid Berkeley University. På 18 dagar kan man få fantastisk jord med mycket enkla medel.

Jag har nog redan en kompost på gården. ”Kompost”. Några lastpallar  har agerat väggar kring diverse gräsklipp, löv och lite hushållsrester (då jag orkat gå dit med dem). Jag trodde givetvis vi skulle sätta igång varmkomposten där. Men nej, då Mika kommer berättar han den fantastiska idén att sätta komposten direkt i odlingsbäddarna!

Jag har fyra fina odlingsbäddar på min gård – där jag nog odlat lite potatis och örter senaste åren – men jorden är helt urlakad och liknar mer sand blandat med ogräs. Jag har varit rädd att jag skulle tvingas investera i bra matjord och fylla lådorna på nytt denna sommar – men istället får jag nu bästa odlingsjorden genom varmkomposten.

Tanken är att komposten, som tar upp ungefär en halv odlingsbädd, ska flyttas runt under dessa 18 dagar, så alla odlingsbäddar får sin del av kakan.

Jag kommer inte att i detalj beskriva hur man gör en sån här kompost, eftersom jag inte är någon expert, men till exempel HÄR kan ni läsa på om Berkeley-metoden vi använt oss av (med lite modifieringar).

Min kompost består av kodynga vi hämtade hos min farbror (TACK!), hö som Mika hade med, samt torrt gräs och sånt som jag krattade av gården, lite matrester, och så en hel del av det som fanns i gamla komposten. Faktum är att mitt ointresse för gamla komposten kan ha varit helt bra – där fanns nästan färdigkomposterat material med rätt mängd kväve och kol som var superbra att blanda i vår aningen dyng-fattiga, och hö-rika blanding. Därtill satte vi i hinkvis med vatten.
Ungefär en kubik material behöver man ha för att komposten ska börja brinna.

I komposten behövs cirka 25-30:1 kol och kväve. Det är alltså en bra blandning vi var ute efter. Nu ska komposten få komma igång i cirka fyra dagar, och sedan ska den vändas ungefär varannan dag. Och min kompost ska alltså flytta omkring i mina odlingsbäddar.

Innan sommaren borde jag ha toppenjord – och helt ny kunskap om den fantastiska vetenskapen som är kompostering!

(Äckelvarning! Något av det som fascinerade mig mest var då Mika berättade att deras döda höna fått sin begravning i deras kompost då tjälen ännu var i marken och hon inte kunde grävas ner. Sju dagar senare fanns inte ett spår av kroppen. Hans lärare hade fått ett getlik att försvinna på endast tre dagar! Vilken fantastisk process komposteringen är!)