Jag var rädd i våras att jag inte skulle orka med mina drömmar om trädgården i sommar. Och så gick det tyvärr också.
Jag fick en underbar kompost, som varit klar i flera veckor, men jag har inte orkat göra i ordning odlingslådorna. De dagar jag har orkat har jag arbetat eller njutit av annat. Mer räcker jag inte till.
Jag antar det var för stora mål att både få klart terass, och en fungerande trädgårdsodling på en och samma sommar. I alla fall just denna sommar.
Växthushörnan blev aldrig helt klar, och den är verkligen inte fylld till bredden av prunkande blommor och grönsaker. Några futtiga tomater bor där ensamma. Deras syskon bor ännu i kvisten och har det än värre.
Mina sallatskrukor har mer eller mindre drunknat i regnen, och så tänkte det gå för den här pelargonen också. Men den verkar försöka pånytt.
Det enda som verkar trivas är örtakorgen jag fick i födelsedagspresent.
Och ogräset i de där omöjliga odlingslådorna. Inga morötter, potatisar eller ärtor så långt ögat kan nå. Äsch, äsch.
Som tur är växer allt jag inte har något att göra med vilt och galet. Till exempel schersminen som äntligen blommar.
På nätterna sover jag inte. Jag fotar månen. Men det går också an. Jag önskar dock att jag suttit ut mer den här sommaren. Den här kvällen hade jag gärna suttit på terassen, men efter en fotosession för ett par dagar sen är jag så full av svullnader att jag inte orkar med myggorna en kväll till.
Jag försöker. Kom ihåg det. Jag försöker verkligen. Men jag räcker inte alltid till.
Lämna ett svar