Imorgon åker jag med mammorna till Pargas och syster och Set. En välbehövlig semester, men också en stor utmaning.
Det verkar som att jag har någon form av magkatarr, och har lidit av illamående i över en vecka. Det är tungt. Jag mår illa i bilen, efter att jag ätit, ja, typ hela tiden. Faktum är att jag hellre haft ont i magen, eller annan värk. Men det där att vara spyfärdig – det är för jävligt. Man vill ingenting. Inte åka nånstans, inte gå in i en butik, inte äta. Uff.
Men jag ska försöka fixa detta med lite ledigt, mycket healing, familj, kärlek och magmedicin. För jag orkar verkligen inte må så här.
Jag ska försöka hinna och orka blogga lite under dagarna i Pargas också, men om det inte blir så är det också okej. Jag behöver en paus.
Och jag hoppas en lika varm famn välkomnar mig hem sedan, som den som skickar iväg mig. Jag har rum för mer kärlek, men är oändligt tacksam för den jag redan har och får.
Lämna ett svar