Jag fortsätter på inspirationen jag fått av Katy Bowman – nämligen att göra det MINDRE bekvämt för mig – just för att hålla kroppen i rörelse mest hela tiden.
Höj- och sänkbara skrivbord har varit på modet senaste åren. Det har attraherat mig också att kunna stå och arbeta. Men Katy påpekar att också ståendet blir stillhet om man inte aktivt rör på sig då man står där, eller just har möjligheten att höja och sänka, eller rentav flytta runt till olika platser. Jag saknar fortfarande pengar till något höj- och sänkbart, eller framförallt till en stark laptop som kunde ersätta min bordsdator så jag kunde koppla i storskärmen då jag önskar, men annars kunna flytta runt i rummet.
Nåväl, istället för att gnälla på saker jag INTE har möjlighet till så tog jag saken i egna händer med just det som jag faktiskt hade tillgängligt – nämligen ateljébordet. Det har varit dränkt i saker och det är länge sen jag använt det som verklig arbetsyta. Så det fick byta plats med det mintgröna, gamla bordet som varit skrivbord. Så nu kan jag stå och jobba, eller sitta på högpallen. Dessutom har jag en låg meditationspall under bordet så jag kan lyfta upp en fot i gången och stretcha fötter, vader och höfter medan jag står och jobbar. Hittills är jag supernöjd även om det kräver att vänja in handleder och händer att skriva i den här ställningen.
Ateljéhörnan blev väldigt annorlunda och ganska fullsatt på något sätt. Men nog ska jag vänja mig vid det också.
Nu skulle det bara vara att ännu leta fram en tennisboll jag en gång helt utan orsak fått av en vän. Den skulle passa bra under foten att leka med medan man står och jobbar.
Lämna ett svar