Att återuppväcka ett skivbolag – och en hel massa minnen

2009 startade jag och Niklas Harju ett litet skivbolag – Univocal Music. De som känner mig vet detta och har kanske undrat vad som hände med skivbolaget. Nåväl, det existerar i teorin ännu, men praktiken har det varit sämre med.

För ett par år sedan lämnade Niklas bolaget för att satsa på annat i sitt liv. Samtidigt tog jag steget att göra Soulmama Arts till min huvudsyssla efter år av utbrändhet. Univocal Music fick hänga med som ett litet dotterbolag ifall framtiden bjöd på passlig återuppväckelse. Syster Anna är också delägare, och eftersom hon fortsatt med musiken har ju också hon möjlighet att använda bolaget vid behov. Men jag har inte orkat göra annat med Univocal Music än sälja skivor på passande evenemang, samt så klart arbeta med grafik och fototjänster då lokala band och artister behövt mig. Konsultering har också förekommit förstås.

 

Men häromdagen kände jag att jag tagit bort något både från det lokala musiklivet, och de artister vi arbetat med. Det är inte så att skivbolaget i sig är något jag orkar satsa helhjärtat på nu, och att få in hela lagret i webshopen känns övermäktigt i skrivande stund – MEN vi gjorde ju faktiskt något jättefint som var gratis för alla – och inte ens det har jag orkat dela med mig av på nya hemsidan förrän nu!

 

Nämligen det som hela skivbolagets första mål var – att ge ut en samlingsskiva med lokala singer-songwriters. Och mot slutet av Univocal Musics aktiva existens gav vi också ut Univocal Collective – a compilation of verses & versions 2009-2013 med jättefina lokala artister. Och nu finns alla låtar äntligen som gratis nerladdningar på min webshop! Bara att ta för sig! Om man vill lyssna först finns de flesta av låtarna också på YouTube!

 

Jag vill också säga några ord om Anna Phoenix-låtarna, som jag såklart skrivit tillsammans med syster Anna. Jag kom inte ihåg dem. Inte texterna jag skrivit eller vad de handlade om. Inte innan jag grävde fram dem och lyssnade. Och grät gjorde jag, för allt kom tillbaka. Hon jag var då, de relationer jag kämpade med då, det språk och de ord jag använde då. En underbar nostalgitripp – och jag tycker fortfarande de låtarna är otroligt vackra. Hoppas ni håller med!

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *