Det har börjat nu. Julkänslan, de levande ljusen, julklapparna, julbordet. Och därtill paniken att skapa nya traditioner, nu då mamma inte längre är med oss. Julen i år kommer att bli ännu mer annorlunda än julen ifjol och jag gör listor och små visionboards i min bullet journal. Vad vill jag ha kvar av de gamla traditionerna, och vad är det som ska testas på för framtida traditioner?
Då jag var liten började jag göra julkappar redan på sommaren. Och nu får jag verkligen hålla tillbaka för att inte börja julpynta redan (på det sättet just jag julpyntar). Jag ska försöka vänta ännu en vecka eller två. Men man vill ju hinna njuta av färgerna och dofterna – att bara ha julkänsla hemma ett par veckor passar inte mig. Jag vill omfamna den här årstiden. Ta tillvara.
Jag firar ju inte av religiösa skäl så adventsljusstakar och sånt hör inte hemma hos mig. Men ljus av alla de slag. Så då jag hittade en vacker kopparljusstake för fyra ljus på loppis så kom den hem med mig. Och vid SPR-loppiset i Kokkola finns en hel julavdelning så där hittade jag en del prydnader som så småningom ska pryda både gran och dörr.
Jag och min älskling har uppfunnit en ny kaka som ska få bli vår traditionella julkaka, så den är jag pirrig att testa baka. Och jag har redan börjat på julklapparna. Min ekonomi är urusel, men som tur är så är familjen inte kräsen. Och handgjort är ju fint! Jag älskar ändå att kunna ge på julen. Jag vet att mängden julklappar under granen inte mäter kärlek – men de har varit där sedan jag var liten – så även om det är jag själv som måste fylla granens underrede nu så är det värt den där pirriga julkänslan.
Lämna ett svar