Jag hade en megaledig helg med kärleken. Det var längesen sist. Jag kämpar verkligen med att försöka släppa ekonomi- och arbetstankar då jag är ledig – men jag håller väl på att bli utbränd igen. Så det snurrar hårt i skallen. Helgen var trots allt fin, och syster var dessutom hemma!
Men det hände något jag inte väntat mig. Ett av de hus jag tittat på i flera år och sökt ägarna till, kom plötsligt till salu. Och tyvärr är det ju något år för tidigt. Om inget drastiskt förändras lär vi inte kunna hoppa in i en aktiv budgivning redan i vår. Så jag grät. För att drömmarna verkar så långt borta fast jag arbetar typ 80 timmar i veckan… När ska lönen komma? När ska drömhuset bli vårt?
Nåväl, istället för att gråta bort hela helgen så målade jag huset. Eller, det är inte klart, men jag började måla det. Fortsätter på mitt gård-och-torp-tema – tavlorna jag målar bara för mig själv. För att manifestera fram drömmen.
Jag är ju en hopplös bobyggare. Och de få euron jag kan sätta på något utöver mat och bensin så hamnar på loppisar. Mestadels är det euron jag sparat för att jag slutat röka. Också firman gör sina flesta inköp på loppisar. Så jag tänkte visa årets finaste loppisfynd hittills. Och här med tavlan syns nya hyllan i ateljén. Den var en lite väl dyr investering, men det känns som att jag fick mycket mer ordning på torpet. Speciellt sedan jag skaffade min målarvagn. Den syns här. Ska fota kombon och alla mina senaste tavlor en annan dag.
Men mintiga hyllan var jag tvungen att fota innan jag råddar till den.
På tal om mint. Mintgrön spegel har jag också hittat. Den är stor och fin och ska väl nångång bo i sovrum eller hall. Men inte i detta huset. Så nu finns den vid tavelväggen.
Jag har pratat om det tusen gånger – men det är ju inte som att jag skaffar en massa nytt hela tiden. Jag för bort påse efter påse till loppis, samt säljer både grejer och möbler. Det handlar både om att rensa, och att byta ut – till sånt jag verkligen vill ha, eller helst behöver.
Som häromdagen gick jag igenom alla kuddar och täcken. De är alla gamla och äckliga. Jag förde bort en hop med kuddar och några täcken. Jag köpte ett par retrotäcken på loppis som är tusen gånger bättre än de jag haft i tio, femton år sedan de nyinköptes. Kuddar tror jag trots allt att jag måste köpa nya, sen då jag har såna pengar. Huvudkuddar hittas inte riktigt på loppis. Jag har också rensat ut linneskåpet med trasiga och omatchande lakan. Och ordnat upp med loppislakanen.
Både täcken och lakan har fantastiska mönster då de har år på nacken.
På tal om mönster. Denna Iso-Pahkala-servis från 1977 har förresten trendigaste mönstret på keramik i dagsläget. Det var lätt att byta ut färgglada retromuggar mot denna stiliga samling. I bakgrunden syns också ett emaljämbare jag sökt i månader, till bioroskisen. Nu har ett hittat hem! Tack och hej till stinkande bioroskis utan lock.
Och oregelbundet prickmönster syns också i dessa miniatyrsaker. Här var det bara mitt miniatyrhjärta som bankade mig genom köpet. De är ju bara prydnader, och såna behöver jag inte egentligen. Men jag ääälskar miniatyrer. Så nu står liten kastrull, stekpanna och bricka på blåa kökshyllan.
Men till sist denna vagga. Eller liggdel till barnvagn. Svårt att säga. Den är antagligen från 1800-talets slut, eller 1900-talets början. Den är inte i världens bästa skick, men herregud vilken vacker förvaring! Jag tänker ändå – att om någon skulle vilja renovera den till ett barn, så får man nog bjuda på den. Men om inte så får den förvara krukor i kvisten, eller kanske filtar och kuddar i vardagsrummet. Får se!
Så ser det ut hos bobyggare Soulmama just nu. Jag fortsätter arbeta som en galning och försöker mota sjukledighet i grind. Det måste gå. Det måste vara möjligt för mig att leva på allt det jag gör. Eller hur?
Lämna ett svar