Även om jag försöker skärpa mig och förstå att ta det lugnt, så gör jag samtidigt mitt bästa för att vara duktig och till nytta ”på bygget”. Jag försöker hitta en balans, en läkande ledighet, men det är svårt då det finns så mycket att göra.
Jag är otroligt trött, men har svårt att sova. Jag har fruktansvärt ont och jag hittar inga sätt att lindra smärtan.
Men det är förstås en knepig situation. Det här att vara lycklig över huset och att det är en riktig milstolpe i livet. Och ändå vara utmattningssjuk.
Många som är utmattade är felaktigt diagnosticerade som deprimerade. Och vård (mediciner) mot depression är det enda som erbjuds. Men man kan faktiskt vara glad över livet, och ändå inte orka med det på en normal funktionsnivå. De som aldrig upplevt detta har säkert svårt att förstå.
Jag väntar fortfarande på besvärsnämndens beslut men fortsätter störa mig på Fpas val av uttryck. ”Symtomen nedsätter kundens funktionsförmåga men kan lindras med vård.” Därför får jag inte sjukpension.
Men jag vet inte vilken vård som ska bota mig. Ja, jag går i rehabiliterande psykoterapi. Men ska det bota min fibromyalgi, min sköldkörtel och framförallt min utmattning? Jag har inte blivit ordinerad någon annan egentlig vård – än ledighet! För att kroppen ska kunna ta igen sig.
Nåväl, jag skulle kunna raljera om detta hur länge som helst. Men istället kniper jag käft en stund och väntar på magiska friskhetspiller som säkert kommer från Fpa vilken dag som helst. Bäst att vittja postlådan genast!
Lämna ett svar