Äntligen dags att visa er det hittills största projektet med renoveringen av detta hus från 1915 – nämligen badrummet!
Jag har alltid tänkt att om man nån dag köper hus så måste åtminstone badrummet vara i skick, för det är så fruktansvärt dyrt och omständigt att renovera. Men… likväl blev det ett hus där badrummet behövde tas itu med.
Wc-stolen hade läckt, panelen (och fanerskivorna!?) i bastun var ruttna och vi visste faktiskt inte helt vad vi gav oss in på. Mest höll vi väl tummarna att vi inte skulle hitta större vattenskada eller mögel som inte syntes utanpå. Och vi hade tur!
Men det betyder inte att det var lite jobb, eller lätt. Det som idag är badrum bestod tidigare av en riktigt liten toalett, en minst lika liten bastu och så en syhörna i anslutning till hjälpköket. Vi beslöt att göra ett stort rum av tre små – och det var nog rätt val!
Det betydde att riva väggar, och att pika upp betonggolvet nästan helt, för att kunna gjuta nytt golv med ny golvvärme i. Det var ett jobb som ingen av oss vill göra igen, om jag känner oss rätt, men man är väl glad såhär i efterhand att vi gjorde det mesta av allt (man får) själv för vi fick antagligen ner kostnaden mer än hälften.
Och det här är kanske det enda rummet där jag mer i detalj går in på våra val, för jag tycker det är så lärorikt och viktigt. Badrummet är också definitivt svåraste rummet att få till med respekt för byggnadsvård och hållbarhet och naturligt tänk. Efter allt vad vi läste på så är nog inte badrumsstandarden (osb- och gipsskivor och tätskikt) den mest hållbara och vettigaste lösningen, inte heller billigast.
Vi valde det som verkade mest naturligt men som ändå passade både den lilla budgeten och själva utrymmet och huset vi hade att jobba med. I framtiden vore det intressant att prova till exempel tadelakt eller andra lermaterial. Men vi valde Cembrit kaakeliluja, en våtrumsskiva av sten som är färdigt fuktspärrad. På många sätt blir det både lite billigare och lättare än bygg- och gipsskivor, och det håller bättre och är naturligare enligt vad vi läst på.
Golvet är såklart normalt tätskiktat, och hela kakelprojektet har vi gjort enligt vanliga standarden. Men just skivvalet kändes viktigt att berätta om – för de flesta väljer automatiskt gips, och det finns otaliga skräckhistorier med just gips och dess (o)hållbarhet.
Ett par väggar lämnade vi okaklade och har spacklat och målat för en levande yta som påminner om en lerbaserad yta. Jag har målat med byggvaruhusets råd om målarfärg, en varm grå ton som heter Myötätuuli, men har inget gott att säga om målarfärgen. Efter all underbar linoljefärg blev jag bara arg på denna ”vanliga” färg. Den krävde flera varv och höll dessutom inte det minsta för målartejp så det blev en hel massa ifyllande efter att fönster och lister målats…
Men annat positivt – vi har sparat massor med pengar både på kakel och porslin!
Faktum är att jag nog aldrig självmant valt blå som en färg i badrummet. Men då hela Gustavsbergs inredningen i duvblått dök upp GRATIS på Findit var det bara att haka på! Och jo, det är en lite gråblå nyans, inte babyblå som bilderna ibland ger sken av… Lampan ovanför spegeln har jag haft i många år, och den är mer babyblå, eller kanske går mer mot mintgrön rentav, så där ser ni en riktig missmatch.
Att få tag på färgat retroporslin billigt var en dröm. Nytt hade vi aldrig planer på att köpa då det finns så mycket bra begagnat, men att tro att vi skulle få ett helt set med wc-stol, lavoar, spegel, hylla och diverse annat gratis var helt otroligt!
Så utifrån det blåa började jag samla på mig kakel både billigt och gratis. Hade man haft mer budget hade man kanske undvikt hela det projektet, och bara köpt nytt och sånt som passar ihop. För det gick åt väldigt mycket tid och pusslande för att få kaklen att passa ihop. Det är ändå ganska många kvadratmeter som vi kaklat.
Väggarna blev i alla fall vita, och golvet är grått och svart med ett fint mosaikhörn i duschen.
Något av det som vi faktiskt satte mer pengar än nödvändigt på var själva duschsetet. Vi köpte det nog begagnat, men det är lite gammaldags stil med tillhörande regndusch, så vi betalade ändå ett par hundra. Vi ville ha en stor dusch som båda ryms in i, så en vikbar duschvägg ville vi ha, och de är också dyra om man behöver bredare modell. Men vi hittade en rökfärgad för en hundring begagnat.
Skåpet är byggt av den otympliga städskrubben som stod i kvisten och är målad med linoljefärg från Lundagård, och också gråbrädshyllan är ett bygge av material vi haft sen tidigare.
Mässingskrokarna, det färgade fönstret (ett av ytterfönstrena är också målade, men syns tyvärr inte på dessa foton), och Gallén-Kallelas Bastu-tavla fanns i huset sen tidigare. Likaså rottingbordet.
Jag har tyckt att jag fått ihop en jättestilig helhet med vad jag haft till förfogande – men jag blev riktigt glad då jag nyligen surfade omkring på sekelskifte.se och hittade denhär bilden! Tydligen har jag träffat helrätt!
Badrummet blev såklart dyrast hittills, men jag är ändå nöjd över hur pass billigt vi kom undan, och hur snyggt det blev! Vi har aldrig gjort något liknande förr och ändå – ett helt fungerande, snyggt och rymligt badrum!
Det lilla hjälpköket blev såklart ännu mindre då syhörnan försvann, och det är hopplöst mörkt trots fönstret till badrummet. Så jag återkommer med bilder därifrån då ljuset återvänt. I övrigt är rundturen avslutad – för vinden, den lär vi inte ta itu med på ett tag.
Lämna ett svar