Ah, vilken morgonshow. Först kallades det på uppmärksamhet, jag försökte blunda bort, nu då jag äntligen sovit bra. Men något flög förbi fönstret om och om igen, landade ibland på taket för lite extra duns. Så, jag steg upp och satte mig på första parkett, stolen vid fönstret, solen i ögonen.
Då började den riktiga showen. Parvist lekte svalor i hiskelig fart, i fantastiska koreografier, över åkern i morgonljuset. Runt, runt, runt som om de just upptäckt sina vingar, och varandra. Jag höll nästan andan ibland då de kom nära elledningar eller träd. Spännande och vackert.
Jag läste att svalor har en och samma partner livet ut. Då förstår jag att kärleken ska testas i så hög fart som möjligt innan man väljer.
Lämna ett svar