Jag anställde en poesi-lektör via litteraturföreningen i början av sommaren, för att få lite feedback på mitt första utkast av diktsamlingen om mamma. Väntade ett par månader utan svar, och så visade det sig att hon hoppat av från tjänsten helt. Så nu känner jag mig lite vilse och behöver feedback. Inte så mycket språklig, eller officiellt punktknullar-poetisk feedback, utan känslosam feedback. Och jag har inte råd att anställa någon svindyr lektör, mina medel är begränsade.
Men om någon av mina läsare är kunnig inom poesi, eller känner någon som är det, så får ni väldigt gärna mejla mig på alexandra@soulmamaarts.com. Inom ett par veckor torde jag ha ett bättre utkast redo, och söker feedback så fort som möjligt. Om det finns någon som dessutom är recensent och vill recensera och blogga om samlingen sen då den kommer ut får man också höra av sig – jag tror jag kommer att gå influencer-vägen med min marknadsföring av mina nya böcker.
Nu skriver jag vidare, gråter, och minns och känner allt vad jag kan. Hur gör man ens en diktsamling som lever upp till en mamma, till min mamma?
Lämna ett svar