Det är ju verkligen inte bäddat för inomhusfotograferingar i det här ljuset (mörkret). Och vissa dagar stormar det så man inte kan vara ute. Men det hjälps inte – jag tycker mer om vardagliga bilder i naturligt ljus, i jämförelse med studiofotograferingar.
Och vad gör det om det är lite mörkt då det kommer en femåring som övat noga och som sätter sig och ler brett vid fönstret och lilla bordet moffa snickrat, så fort jag lyfter kameran till ögat. Och vackra tulpaner hade han åt mig dessutom.
Vackert så. Boka gärna små, roliga fotograferingar med mig, jag älskar verkligen att fånga människoansikten. Må det då vara ute i skogen, eller vid ett grådaskigt vinterfönster.
Lämna ett svar